Hur ska jag agera klimatsmart, Malmö stad? Förtretligheter som engagerar.

Mitt i den ljummaste försommaren ser jag något gult på bilens vindruta.

Undrande går jag fram till bilen, tar lappen och läser.

Jag har fått en parkeringsanmärkning som kostar mig 400 kr, för att jag låtit bli att köra med bilen i helgen. Jag känner hur hela jag börjar darra. Jag ringer Malmö kommun och polisen, men klockan har precis passerat 16 och telefonerna är avstängda.

Den första känslan är att jag har blivit utsatt för en kränkning. Jag känner den där gula lappen mot huden. Den smetar sig mot mig. Det finns en bild som visar att vi uppenbarligen inte har kört med bilen på några dagar, för att ventilpositionerna var desamma torsdag eftermiddag som måndag morgon.

Det känns som att någon bryter sig in i min lilla värld, jag känner en stunds otrygghet och när jag känner mig kränkt blir jag arg. Jag vill ifrågasätta. Jag börjar fundera kring dumma korkade regler och speciellt regler som körs upp i halsen på mig, för mig okända regler som någon myndighet anser att jag borde kunna. Men ursäkta då att jag inte har läst Trafikförordningen från 1998.

Jag försöker vidga perspektivet bortom de 400 kr som 24 timmarsregeln förmodligen kommer att tvinga mig att betala. (Men jag ska bestrida.) Alltså, jag försöker se bortom det faktum att min automatreaktion är att känna mig kränkt, för att jag inte kan stå tryggt, utan att bli antastad på den lilla plätt av gatan framför mitt hus.

Jag tänker på Malmö stad som miljöstad. 
Malmö stad som fått priser för sina miljötankar. 
Malmö stad som på många fiffiga sätt uppmuntrat sin medborgare till att använda cykeln mer. 
Malmö stad som vill att vi ska tänka till innan vi använder bilen. 
Malmö stad som har haft kampanjer som handlar om att låta bli bilen om resan är kortare än tre kilometer.

Och så befinner jag mig där i ett gudsförgätet litet radhusområde i Malmös utkanter, vår bil står i en lång rad av bilar. Jag känner igen varenda bil. Många bilar står stilla mycket. Andra far i väg med sina bilar på dagarna, förmodligen till sina arbetsplatser. Men jag har kontoret hemma och jag vill verkligen minimera användandet av bilen. Jag cyklar i första hand, promenerar i andra hand, tar bussen i tredje hand och först i fjärde hand väljer jag bilen. Och jag har känt mig så BRA, så miljörätt, när jag har gjort de valen.

Den gula böteslappen gör att den känslan bara dör. 
Eller snarare, idén om att Malmö stad vill att deras medborgare ska leva klimatsmart dör lite grand. 
Hur går idén med att vi ska köra bilarna runt kvarteret minst fem gånger i veckan ihop med den grandiosa idén med att vi får lämna våra matrester (kanonbra) i en egen soptunna för kompostering? 
Vet den ena enheten vad den andra gör?

Jag märker hur konspiratören i mig väcks till liv. 
Varför låter Malmö stad anställda gå runt i staden och ta bilder av ventilpositioner på parkerade bilar på små bakgator i Malmö. Bilar som står mer än tio meter från någon vägkorsning och som inte stör någon. Som inte spyr ut något miljöfarligt medan de står där parkerade.

Jag förstår verkligen inte logiken. Är det så att man på gatukontoret behöver få ihop till lönerna för dem som ska patrullera gatorna? Eller är det något större projekt jag ska vara med och betala? Blir de 400 kronorna mitt extrabidrag till Malmö-Expressen? (För jag gissar att jag redan bidrar genom min skattesedel).

Jag tycker verkligen att det är bra att lappa felparkerade bilar, bilar som står trafikfarligt till. Men bilarna som står på vår lilla gata, och på andra liknande gator, utan genomfartstrafik, bilar i vila, bilar som tar emot försommarens syrendofter, varför ska de behöva ut och röra sig bland andra bilar, bara för att ändra på ventilpositionerna?

De första kommentarerna i tråden.

Jag lägger ut ett inlägg om det på Facebook. 
Jag skriver det i ögonblicket. 
Den arga delen i mig gör det. 
Det känns otroligt skönt. 
Och denna vardagsidioti som jag möter får enorm respons. Enorm. 
Vi är fler som ibland undrar över logiken. 
Någon talar om en stad som ser medborgare som motborgare, och det är så att jag undrar lite också.

Ja, jag undrar vad Malmö stad tänker här… och klagomål eller bestridande ska jag inte vända mig med direkt till dem som satt upp lapparna, utan det krävs en ganska krånglig procedur hos Polisen.

Hur ska jag kunna leva miljösmart i Malmö? Var ska jag göra av bilen när jag väljer att göra resor med tåg, istället för att ta bilen, som nu i helgen? Vilken slags beteende vill Malmö stad främja?

Den här ironiska kommentaren fick jag av en Facebookvän.

PS: Malmö stad, jag behöver fortfarande bilen då och då. Men du kanske menar att det inte räcker med att bara använda den när det känns nödvändigt? 

PS igen: Titta på den gula lappen. 8.13 kom boten... så snällt (INTE) en måndagsmorgon.
Vår bil kan stå en vecka i streck, utan att vi rör den, för att vi vill vara klimatsmarta!


Lite senare. Trots att Malmö stad uppenbarligen tycker att jag ska flytta bilen en gång om dagen tar jag cykeln till tandläkaren. När jag kommer till Pildammarna står några glada anställda vid gatukontoret i Malmö stad och delar ut lappar om att cykla mera. Ödets ironi? Hur kan ena benet på gatukontoret lappa dem som låter bilen stå, medan den andra uppmuntrar oss till att cykla mer? Förklara!

Jag är en del av #blogg100. Detta är dag 88.